Skip to content
Henry Korpela27 feb 20203 min read

Vad får hometailing för betydelse för fastighetsägare och hur påverkar det den traditionella handeln?

Hemmet har blivit en allt viktigare plats för oss att göra våra inköp ifrån. Den nya tekniken driven av digitalisering möjliggör större konsumtion i hemmet än någonsin tidigare. Förra året ökade våra onlineköp med så mycket som 13%! [Postnord e-barometer årsrapport 2019]. Baksidan av detta är att den traditionella butikshandeln minskar i volym, vilket leder till att risken för butiksdöden breder ut sig i allt högre hastighet. Bara i Skåne försvinner årligen 360 butiker per år [Helsingborgs Dagblad]. Även om det öppnas nya butiker är utvecklingen oroväckande. Kommer denna utveckling att fortsätta? Och vilka möjligheter öppnar sig med alla tomma ytor efter att den traditionella handeln lägger ner sina butiker?

Jag läste en intressant rapport från Fastighetsägarna "Hur påverkas hemmen av vår tjänstefierade värld – och vad blir fastighetsägarnas roll?”. Rapporten beskriver hemmets nya status som marknadsplats, vilket de kallar Hometail. 

Fastighetsägarna ser att utvecklingen driver på en förnyelse av fastighetsägarens roll för att möta de boendes behov av:

  1. Leveranser av produkter till våra bostäder
  2. Hushållsnära tjänster
  3. Konsumtion av digitala tjänster

Fastighetsägarens roll i ”ekosystemet” blir att, förutom att bygga in behovsbilden vid nybyggnation, även etablera samarbeten och nätverk med aktörer som erbjuder nya tjänster. Detta kan exempelvis handla om att lösa hemleveranser där samarbeten behöver etableras för att kunna erbjuda en hållbar och ekonomisk lösning. Fastighetsägaren kan också hitta sin roll genom att nätverka och samarbeta med de leverantörer som ger bäst förutsättningar, både vad gäller leveranser, hushållsnära- och digitala tjänster. Vi kommer troligen se en ökning av att fastighetsägare tecknar fördelaktiga avtal för hushållsnära tjänster, budfirmor och olika streamingtjänster för att erbjuda sina hyresgäster ett billigare och bättre alternativ. Kanske t.o.m. vårdavtal med privata vårdgivare.

Däremot lyfter inte Fastighetsägarna i sin rapport vad fastighetsägare behöver göra av de tomma ytor som uppstår i spåren av att den traditionella handeln dör ut.

Trenden med att vi handlar mer hemifrån kommer troligtvis inte avta och fastighetsägare och retailbranschen behöver tänka nytt vad gäller butikens och mötesplatsens roll. Det kommer behövas mer fokus på tjänster och att våga vara mer experimentell och släppa fram entreprenörer och innovativa företag. Samarbeten och nätverk kommer också att bli en framgångsfaktor för att fylla de tomma butiksytorna. För när butiker stänger försvinner inte den fysiska lokalen och resultatet blir en tråkigare stadsmiljö, vilket leder till en negativ spiral för att inte nämna den ekonomiska effekten. Men i den tomma ytan skapas också affärsmöjligheter. Företag som trendar starkt är företag som kan bygga nya affärsmodeller genom att använda de tomma ytor som uppstår och erbjuda något nytt. Vissa refererar dessa företag som verksamma inom den ”experimentella ekonomin”. Bland företag som helt utmanar vår syn på den traditionella butiken kan nämnas:

  • Företag som hyr ut ytor till pop-ups, pure players och e-tailers som skånska Beyond us som erbjuder pop-ups men också paketutlämning, kläduthyrning, café m.m.
  • Upplevelsebaserade företag som exempelvis Area 15, Museum of Ice Cream, ShowFields eller våra skånska initiativ Museum of failure och Museum of disgusting food
  • Aktivitet- och sportföretag som exempelvis Amerikanska Soul-cycle
  • Tjänstebaserade företag som verkstäder, hälsa- och skönhet, vårdföretag, uthyrningsföretag, utlämningsställe m.m.


Vi har ett grundläggande behov av att mötas, se och synas. Vi kommer fortsätta vilja möta andra människor och den fysiska upplevelsen kommer vara fortsatt viktig för oss. Det fastighetsägare och branschen behöver fokusera på är att göra mötesplatsen mer attraktiv för att konkurrera med hemmet. Det kan både vara i form av att skapa nya miljöer och upplevelser men också genom att skapa nätverk och samarbeten och därigenom erbjuda en helt ny produkt, tjänst eller högre servicegrad. Och butikernas förmåga att kombinera den fysiska handeln med den digitala kommer spela en stor roll.

Vi kommer i framtiden gärna lägga både tid och pengar för en upplevelse som vi inte kan få hemma och som vi kan dela med oss av på sociala plattformar. Jag tror att vi kommer se ett större behov av innovation, flexibilitet, hög servicegrad och personligt bemötande. För i slutändan - varför skulle vi vilja lägga våra pengar på något som är lika bra eller sämre än ett klick bort i den trygga hemmamiljön?

avatar

Henry Korpela

Managementkonsult

RELATERADE ARTIKLAR